Tjänsteutbudet som en helhet
Tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården som helhet följs upp, fastställs och bedöms i Finland av tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården. Tjänsteutbudsrådet fastställer tjänsteutbudet på ett allmänt plan. Rådet bedömer inte enskilda patienters tjänstebehov och beslutar inte om deras vård eller behandling och undersökningar.
Det saknas en heltäckande lista över tjänsteutbudet, dvs. offentligt finansierade hälso- och sjukvårdstjänster i Finland. Tjänsterna baserar sig på behov. Patientens behov av tjänster bedöms av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
Vad är nytt i tjänsteutbudsrådet?
Tjänsteutbudsrådet lämnar rekommendationer om vilka metoder inom hälso- och sjukvården som ska ingå eller uteslutas ur tjänsteutbudet. Tjänsteutbudsrådets rekommendationer kompletterar och uppdaterar tjänsteutbudet som helhet gradvis.
Tjänsteutbudsrådet är det enda nationella organ som fått detta helhetsansvar och denna behörighet. Även andra aktörer fastställer delar av tjänsteutbudet men inte hela tjänsteutbudet.
Andra fastställanden av tjänster inom hälso- och sjukvården
Helheten av de tjänster som erbjuds inom hälso- och sjukvården i Finland består av flera olika delar. Det finns bestämmelser om hälso- och sjukvårdstjänster i flera lagar och förordningar. Dessutom kan de förhandsbeslut som högsta förvaltningsdomstolen gett i förvaltningstvistemål, praxis inom laglighetskontrollen och myndighetsbeslut innehålla ställningstaganden om vilka hälso- och sjukvårdstjänster som ska ordnas genom offentlig finansiering.
De vårdmetoder som nämns i de enhetliga grunderna för icke-brådskande vård 2010 (linkki!) kan anses höra till tjänsteutbudet. I grunderna betonas presentation av vårdindikationer för tillgång till vård.
I de enhetliga grunderna för icke-brådskande vård har man utarbetat rekommendationer för behandling av över 200 sjukdomar. Vissa rekommendationer har uppdaterats och andra har utarbetats men den största delen av grunderna för vård har utarbetats åren 2004−2009.
År 2015 tillsattes en ny arbetsgrupp för riksomfattande tillgång till vård och enhetliga grunder för vård (Valtakunnallinen hoidon saatavuuden ja yhtenäisten hoidon perusteiden työryhmä) som lyder under social- och hälsovårdsministeriet. Den hade som mål att reformera fastställandet av tillgång till och tidsfrister för vården samt uppdatera grunderna för icke-brådskande vård. Arbetsgruppen skulle även utarbeta enhetliga grunder för brådskande vård samt bereda medicinska grunder för långvarig institutionsvård för äldre personer.
God medicinsk praxis-rekommendationerna är nationella vårdrekommendationer som utarbetats av Läkarföreningen Duodecim och specialläkarföreningar. Drygt 100 rekommendationer har publicerats. God medicinsk praxis-rekommendationerna uppdateras regelbundet och de görs upp med de metoder och processer som beskrivs i handboken God medicinsk praxis. God medicinsk praxis-rekommendationerna och evidensgradsöversikter kan användas som hjälp vid fastställandet av tjänsteutbudet.
Inom ramen för Institutet för hälsa och välfärds och sjukvårdsdistriktens gemensamma program för kontrollerat ibruktagande av metoder inom hälso- och sjukvården (HALO) har man sedan år 2008 utvärderat nya metoder som är tillgängliga inom den specialiserade sjukvården. Institutet för hälsa och välfärds Finohta (sakkunniga i utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården) och kliniska experter har sammanställt forskningsrön om den nya metodens effekt, säkerhet och kostnader som underlag för HALO-rekommendationer. HALO-delegationen bestående av sjukvårdsdistriktens chefsöverläkare har beslutat om HALO-rekommendationerna enligt de rön som sammanställts i översikterna. Man har gjort upp nästan 60 rekommendationer i enlighet med beskrivna metoder och processer.
